Man skulle kunna tro att all värdefull rymdforskning sker i större länder som till exempel USA, England och Ryssland. De flesta skulle nog svara att de inte tror att Sverige bidrar med något nämnvärt när det handlar om rymdforskning och att det inte är något som Sveriges riksdag sysslar med. Det stämmer dock inte. Regeringen satsar nämligen 150 miljoner kronor årligen på rymdverksamhet och rymdforskning.
Ökade anslag
År 2020 dubblerar regeringen dessutom budgeten och Rymdstyrelsen får hela 300 miljoner kronor att röra sig med. Den svenska rymdministern Matilda Ernkrans motiverar ökningen med att Sverige i själva verket är bra på att leda utan att vara chef och att vårt land ska betraktas som en stark rymdnation. Sveriges enda rymdbas och forskningscenter ligger i Kiruna. Här arbetar man bland annat med vetenskapliga test på ballonger och sondraketer för att utföra olika typer av mätningar och tyngdlöshetsexperiment. Rymdbasen heter Esrange och basen har gott rykte internationellt bland annat för all satellitdata som tas ned från rymden och skickas jorden runt.
Ångdriven rymdsond
Rymdforskning pågår för fullt i bland annat USA där man nyligen har tagit fram en ångdriven rymdsond som ska utforska andra världar i rymden. Här används gårdagens teknik i jakten på framtidens drömmar, nämligen att hitta en teknik som aldrig saknar bränsle. Bränslet ska med andra ord kunna hittas överallt i rymden. Det låter nästan för bra för att vara sant, men Rymdföretaget Honeybee Robotics har i samarbete med forskare från University of Central Florida tagit fram en raketmotor som drivs av ånga. Denna gör det möjligt för farkosten att ta sig från en himlakropp till en annan utan att få bränslestopp. Prototypen kallas WINE, World Is Not Enough.
Självförsörjande på bränsle
WINE är inte större än en normalstor mikrovågsugn, men den är självförsörjande på sitt bränsle genom att den själv borrar efter vatten. Solpanelerna förvandlar sedan det funna vattnet till ånga som kondenseras till bränsle i sondens bränsletank. Rymdsonden ska sedan kunna hoppa iväg till nästa undersökningsobjekt genom att använda vattenångan till att skjuta iväg jetstrålar. Detta innebär åtminstone i teorin att farkosten skulle kunna utforska i evighet. Nyare forskning har nämligen visat att det finns gott om vatten i universum, i både frusen och flytande form, inte bara på månar och planeter utan även på asteroider.
Forskare har provat prototypen i vakuumkammare där den fick borra sig ner i frusen jord och frigöra det frusna vattnet som ånga för att lagra det i tankarna. Man testade också ångmotorn som värmde upp vattnet och sköt iväg jetstrålar. Provsonden lyfte och testerna var lyckade. Gravitationen på stora himlakroppar som till exempel Mars och vår egen jord kräver dock en farkost med starkare motor för att klara av gravitationen, men den ångdrivna rymdsonden kommer att kunna utforska både asteroider och månar.
